lördag, maj 23, 2009

Livskval


Jag vandrar på livets långa väg, som många klagar på, är för kort.
Min stig är inte rak, med många svängar, tallkottar och sten. Vad som väntar bakom krönet är ännu okänt och jag är desperat över att finna något därborta. Det är stigen med många abrubta slut, orättvisa, desperation i frågan om varför. Runt om mig, lever fåglar och humlor. De surrar och får mig att ändra riktning ibland. Men när regnet fallet tungt är det svårt för mina fötter att fortsätta gå och ger ofta med sig. När jag är drängt i vatten, måste jag fortsätta, jag får inte ge upp. För krönet bakom träden, väntar det okända.
Jag vet att djuren runt om är med mig, jag har sett dess vandring.
Det jag lägtar så efter, kanske är att få hjälpa någon annan att vandra mot något annat. Någon att dela stigen med, genom regn och sommarhimmel.
Men vem är jag?
Molnen ovan dras samman och blir tjocka av regn och oväder. Men kommer någon att förstå varför jag vandrar?
Kanske måste jag själv veta varför, innan någon annan kan se allt genom mina ögon. Filmen och litteraturen min näsa och uppmärksamhet ständigt riktas mot, står i blindo för de andra djuren i skogen. Jag är bara någon annan,en främling att gå förbi. Så många jag vandrat förbi och ändå känns det ensamt när bara jag vet vad jag ser. Har du någonsin funderat över främlingen på andra sidan skogen? Kanske är hon en är en tänkare, precis som du?
Har du någonsin tänkt på att vägen delar sig där framme och tiden då du måste bestämma dig kommer?
För de några, är jag en främling, och för de andra någon som höjt sin töntstatus genom att vara totalt insatt i någon annans, kanske livsverk. Kanske för andra, bara fredagkvälls-underhållning.
Men jag vill att alla ska se det jag ser. För denna stigen är lång och krönet kommer, oavsett om du är beredd på det eller vill. Regnet är garanterat, förr eller senare måste djuren och växter ha vatten, och du måste stanna upp och se vad du håller på med och vad som finns runt omkring dig.
Men glöm då inte färgerna. Glöm då inte de varma sommardagarna som också kommer om du håller dig vaken och uppe på stigen. Glöm då inte de friska sommarvindarna och sjöarnas blänkande vatten. Glöm inte stjärnhimmeln, och dina drömmar.
Drivkraften till allt du söker är viljan. Viljan som är drivkraften genom din stig, ditt liv och nyckeln till portarna mot lyckan.

1 kommentar:

Sofies bokblogg sa...

Matilda <3
Hoppas att vi ses på lördag! (?)